I morgon är det tillbaka till jobbet igen, men denna julledighet har verkligen varit helt awesome. Fyra dagar sova, slöa, äta, fisa. Typ. Och igår var jag hemma hos Jimmie med lite folk och vi drog ut till BarBee sen. Det var en kul kväll.

Har varit på stan idag med Elli och gått i affärer. Nordstan är ju som tidigare nämnt ett helvete såhär års. Är det inte julruschen så är det mellandagsrean. Två julklappar hittade jag i alla fall, men jag är inte stressad över resten. Åker ju inte upp förrän den nionde så det finns gott om tid att hitta nåt åt alla. Min familj är ju ganska stor så att försöka vara kreativ nog att hitta tio presenter som faktiskt är lite skoj inte bara säkra kort kan vara klurigt. Får erkänna att det varit lite mycket säkra kort från min sida på sistone. Nåväl, de ska nog bli glada vad det än blir. Jag ser fram emot att få träffa alla bara.

I morrn kommer Pontus, Malee och Mia!

Hur mysigt att börja julen med att kolla på Pippi på de sju haven? Har inte sett den på hur många år som helst, men jag kan inte räkna på alla fingrar och tår hur många gånger Elsa och jag har glott på den när vi var små.

Jag har missat mammas telefonsamtal tyvärr, men vad jag har hört har de en ganska annorlunda jul. De såg tydligen lejon så sent som i morse.

Sov just middag och drömde nåt galet. Detaljerna har redan börjat blekna, men drömmen handlade i alla fall om att jag hade fått en roll i en ny Star Wars-film! George Lucas skulle regissera och budgeten var enorm. Jag var överlycklig också, så klart. Trots att jag inte är ett direkt fan av serien så var ju hela grejen så sjukt cool ändå - jag skulle göra storfilm! $80.000 dollar skulle jag få också, vilket i jämförelse med mina cast mates var rätt dåligt betalt men i mina ögon ju var hur mycket som helst, så det spelade ingen roll. Dessutom var ju jag nykomling.

Men. För det måste vara ett men i drömmar där man är glad - man får inte bli för glad! Det visade sig att jag inte kunde tacka ja till erbjudandet. Världens jävla chans hade dykt upp men jag var tvungen att säga nej. Nooooo! Och jag var helt knäckt för jag ville ju verkligen, men kunde inte. Och det sjuka var att anledningen till att jag var tvungen att tacka nej var att "jag kan inte filma de dagarna, jag har annat inplanerat". Vad som var inplanerat framgick aldrig i drömmen, men min känsla var att det inte handlade om något viktigt ens. Hur stört?

Så jävla gött att jobba halvdag ju! Mindre pengar på lönen för en konsult, men vissa gånger är det så lätt värt det. Att dona med lite papper och maila inkompetenta handläggare på kundtjänst är ju inte ens småjobbigt om man bara gör det i 4 timmar. Inklusive kafferast! Jag har till och med varit trevlig när jag skällt på folk via mail, och avslutat med fjantigheter i stil med "Ha en god jul!". Jag är så gullig att det inte är klokt.

Hela dagen har jag i tid och otid fått fredagskänsla. Jag vet inte exakt vad en fredagskänsla är eller hur den ska beskrivas, men jag förutsätter att alla är med på vad jag menar. Fredagskänslan har varit så intensiv att jag tveklöst trott att det är fredag, och att sedan hela tiden komma på att det inte alls är fredag utan bara tisdag har varit jättejobbigt! Jag känner mig lurad av mig själv och besviken på dumma mig som för mig själv bakom ljuset. Hur psykopatiskt? Anywho, i morgon är det ju dan före dan och jag ska dessutom bara jobba halvdag. Så det har ju inte varit en massiv long shot med fredagskänslan kanske. Jag vet inte.

Vilken skön jävla helg! Softilation in the nation i fredags - låg bara hemma med Spike på magen och tog det lugnast i världen. Fett välbehövligt yao. Elli gjorde detsamma fast inne på soffan. Han har skaffat laptop han också, och eftersom den är svart och snygg har han döpt den till Denzel. Låter logiskt tycker jag.

I går var jag ute med Jakob och Jimmie på BarBee. Kul kväll, som nästan alltid med de två. Jag körde stenhårt på varannan-vatten metoden och det är ju knappast någon slump att den blivit ett sådant vedertaget husmorsknep (fylleristknep?) mot att förebygga baksmälla för det funkar ju varje gång. Varje gång man kommer ihåg att hålla sig till det vill säga. Nu ligger jag hemma och är förvisso fortfarande klädd i mysbyxor och slackerT-shirt, men jag är pigg som en dopad häcklöpare och mår inte det minsta kass.

Ska snart iväg och träffa Rattle. Vi ska inte spela, utan bara ha julmys för att fira av vårat 2009. Det har varit ett bra år för Rattle. Vi har blivit en grupp nu känns det som. Och så ska vi diskutera ett erbjudande som kommit in från nåt eventbolag som tydligen vill göra nån grej med oss. Vet inga detaljer än, men det låter ju cool!

I skrivande stund sitter också ungefär halva min familj på ett flygplan, påväg till Afrika där de på flera ställen ska fira jul och nyår. Hur häftigt?

Nu är tredje veckan med övertid avslutad! Jag överlevde! Visst är det en arbetsdag i morgon också, men bara åtta fjuttiga timmar. Det kommer ju att kännas som en kakbit efter detta schlet.

I mellandagarna får jag finbesök av min homegirl Mia och min homeboy Pontus! Och inte ska jag glömma Malee heller, hon är också fingäst. Jag tror till och med att de stannar över nyår. Hur kul?!

Jodå, jag orkade hålla mig vaken.

Jag behöver en ny serie. Nu när Glee har uppehåll vill jag ha nåt nytt att följa. Har kollat på massa lysande webserier som The Guild, Horrible People och den otroliga Dr. Horribles Sing-Along Blog och vill gärna hitta nåt nytt! Tips nån?

Inne på tredje veckan övertid nu och jag är helt wrecked. Det är inte så farligt när jag är på jobbet, där jag ju koffein- och sockerkickar mig ständigt för att orka jobba drygt 11 timmar om dan. Väl hemma stupar jag, men sover samtidigt sämre. Jättekonstig ekvation, men det är väl stress antar jag. Snart är övertidsknegandet klart i alla fall, ser det ut som.

Hur ska jag orka hålla mig vaken till So You Think You Can Dance?

Gårdagens Rattle var fullt av fantastiska stunder! Inte lika stor publik som det vanligtvis är (folk var kanske hemma för att se mig vinna Idol?) men destå livligare. Lagen Slobodan och Tomtenissen som tillade ned battlade med välbehag och aftonen blev en av Rattles bästa.

I vanlig ordning följdes detta upp av öl. Rattlare, vänner och kollegor. Massa kul och mycket mer sent än vad jag tänkt mig, blev det. Jag vaknade för en liten stund sen och är bakis. Jag hoppas att Elli inte planerat någonting för idag, ty jag vill bara slappa.

Jag är hela tiden rädd för att försova mig, och därför går jag i stället upp tidigare än jag brukar. Mindre sömn och mer jobb gör Linus till en hjärndöd pojk.

Elli har bakat julgodis! Med assistans av Geromima (okrönt Drottning af Köket). Mysigt att komma hem till efter en kväll av jobb.

Men i sanningens namn har jag haft fint innan också. Efter kneg for jag ut till Hjällbo för ett besök i Wohng. Satt och bubblade med Charlie, Gustav och Agnes om allt och inget. Gjorde mitt bästa att hjälpa Charlie med hennes plugg inför en tenta i morgon. Helt galet vad mycket hon har i skolan! Kan ärligt säga att jag inte alls trodde det var så high tech att bli sjukgymnast. Så grymt att hon orkar.
Charlie har klippt mig också. Eller snaggat mig rättare sagt. Har sett ut som en orangutang ett tag nu och det är härligt att så smått börja känna igen mänskliga drag igen. Det är ju Rattle i morrn.

Övertid hela nästa vecka också.

Jodå, man blir lite schleten av att jobba länge. Liksom tjock i skallen. Det är tur att jag faktiskt tycker att mitt jobb (för det mesta) är kul, annars vet jag inte vad jag skulle göra. Lite kortare pass (till 18) i morgon, sedan en till långkörare och så vanligt igen på fredag. Då är det förresten dags för årets sista Rattle-battle på Café KoM. Ska bli galet kul.

Och jag har världens finaste Elli. Han tar hand om matlagning och don i köket och allt sånt för att han vet att jag är trött. Inte ett ord måste jag säga. Inte en stund måste jag tjata. Tack älskning, du är finast!

Efter effektiv tid med Rattle idag for jag hem till Carlie och hennes kollektiv Wohng (som tyvärr ska slå igen nu, efter alla år - kommer sakna't) för julmys. Det var massor med folk som satt och pysslade och drack glögg. Det var precis som julmys ska vara; juligt och mysigt. Jag virkade till och med en grytlapp. Vem hade kunnat ana att jag skulle minnas hur man gör, då jag inte haft en virknål i handen sedan slöjdlektionerna på högstadiet. Fröken Bibbi visste tydligen hur man lär ut så det fastnar.

Nu är det så dags att röra ihop middag och matlåda. Måste försöka peppa för att ha energi att orka morgondagen. 8 - 19:30 är ju ganska saftigt. Särskilt som det är flera dagar. Nåja, det ska nog gå bra.

Elli kommer hem i morgon.

Det blev inget kusinbesök denna helg. Oh well.

Kul grej är att jag sett att affischen för filmen är klar! Regissören hade lagt upp den på Facebook. Sjukt kul! Vet inte om det skulle vara okej att jag lägger upp den här så jag väljer att avstå. Men ändå, det var kul att se. "Något börjar, något tar slut får premiär på Göteborg International Film Festival 2010!" Det låter ju som... på riktigt.

Ska kolla på senaste avsnittet av Glee nu.

Jag tror faktiskt att denna dag går till historien som den första dag då jag jobbat övertid. Kan inte dra mig till minnes att det hänt förut.

Det är helt galet mycket att göra på jobbet, och då har ändå inte julkampanjen kommit igång ordentligt ännu. Men att jobba över kändes inte alls jobbigt, en och en halv timma går ju jättefort. Nästa vecka blir det förvisso tre timmar om dagen att stanna över, men ekonomiskt sätt är det ju lätt värt det. Hade jag haft samma möjligheter som Syrran hade på sitt gamla jobba (att kunna jobba över hur mycket och ofta (eller lite) man vill) hade jag utnyttjat det big time. Extratimmar eller kompledigt är ju hur sweet som helst!





Kanske kommer att ha en helt annan syn på detta om ett par veckor?

Har varit ute och käkat och ölat med Emma. Bästa gamla kollegan, som jag saknar att ha på jobbet. Jag gillar verkligen mitt jobb, men Emma var den som fattade hur jag tänkte. Typ varje gång. Sånt kan man sakna.

Försöker fortfarande att styra upp detta med besök från Stockholm. Det gäller kusin Ninni. Visar sig att hon kanske måste jobba på lördag, vilket ju skulle sätta stopp för sista-minuten-tripp. Men jag gör mitt bästa för att peppa upp henne nog att ringa runt till kollegor och byta pass. Vad vet jag, hon kanske har en Emma, som fattar hur hon tänker? Typ varje gång? Och därför vill ställa upp och hoppa in för 'na, så att hon kan göra västkusten osäker i gott sällskap med sin kusin. Det vore nåt det.