Jag har varit dålig på att uppdatera här på sistone. Det har varit mycket med nya Teliajobbet, och när jag kommit hem har jag varit så trött i huvudet att jag verkligen inte pallat slå mig ner vid bloggen för att spotta ur mig ett inlägg om hur min spännande vardag ser ut. Det pallar jag väl inte nu heller egentligen, men nu sitter jag i porrisen och jobbar och då är det bara att finna något som får tiden att gå en liten smula fortare. Som att blogga, till exempel.

Det är jobbigt att jobba, jag säger då det. Och nu när dagen blir så lång har jag låtit mig själv köpa sushi.

Stackars Elli mår inte så bra. Men i kväll kommer Geromima över och hjälper honom. Hon är en guldklimp. Hjälper till och med till med lite tvätt eftersom jag jobbar dubbeljobb och inte hinner.

Elli och jag pratade om det igår - hur gör ensamma människor? Människor som inte har familj eller vänner? Eller ens kompisar? I swear to Something, Elli är typ krympling just nu och kan inte göra mycket själv. Tänk om han inte hade haft någon som gick på affären, eller som lagade mat? Ingen som kan gå till Apoteket och hämta smärtstillande. Hur klarar sig de människorna?
  Ensamhet är läskigt.