I går kväll undvek jag matlagande då vi var hembjudna till Jimmie på middag. I dag slapp jag för att vi i stället valde att gå ut och käka med Jakob, Peter, Geromima och Marie. Vi åt indiskt, och jag lekte med nya telefonen. Han heter Freddie.

Nog för att jag är väldigt tacksam att jag fick ärva Jens telefon, men fy fan vad glad jag är att jag idag fått en ny! Paketet anlände i eftermiddags och jag hämtade ut det för en stund sedan. En HTC Legend, som förhoppningsvis (och troligtvis) är snällare mot mig än vad Xperian varit. Jösses vilken kass telefon! Det enda riktigt bra med den var tangentbordet, vilket ser ut att vara enda övertaget den har mot min nya bästis.

Improvision var ganska awesome. Helheten var riktigt snyggt, och några framträdanden var ganska lysande. Som vinnande bidraget "Hjortron i min mun" av Arne Brun, till exempel. Eller "Även en Sverigedemokrat kan gråta" av Ensamstående Tillsammans.

Det hela gick till som så att publiken fick alla skriva ner en påhittad låttitel på en papperslapp, innan föreställningen började. Improvisatörerna fick sedan en låttitel lottad till sig, och bandet lottade fram en genre, i vilken låten skulle spelas och sjungas. Detta då några sekunder innan det var dags att ställa sig på scen. Mycket skickligt gjort, må jag säga.

Elli och jag gick ut och käkade innan vi drog oss hem, och här är vi nu och göttar oss åt att det (ett litet tag till) är helg.

Strax ska Elli och jag göra oss klara att fara iväg till Pustervik och se gbgimpro rocka loss i Improvision Song Contest, en improviserad melidifestival... typ. Jag är inte helt säker på upplägget, men det låter smått fantastiskt. Jag har ju inte mycket till övers över huvud taget för den folkkära schlageryran, så detta blir nog ett fint alternativ. Och det finns ju tråkigare sätt att spendera en söndag.

Jag jobbar och jobbar och jobbar och jobbar och jobbar. Helt fucking sjukt mycket att göra nu, så jag är trött. Schleten. Orkar inte blogga. Men jag lever, är frisk och mår bra. Puss och hej!

Jag har nästan övermannat sjukan. Skulle säga att jag är ungefär 90% tillbaka på banan. Jag var osäker på om jag skulle orka gå matchen i UIC idag, men kände mig ganska pigg när jag vaknade och beslutade att go for it. Och det gick så bra! Rattle är mästare! Vinnare i Ultimate Impro Championship! Hur coolt? Typ västsveriges bästa improgrupp. Lite den.

I morgon är det tillbaka till jobbet, om jag så ska behöva gå dit som en 90-procentare. Det spelar ingen roll. Jag kan inte ligga hemma mer nu, det får fan räcka.

Jag blir fan inte bättre, snarare tvärt om. Det är trist att ligga hemma, och det är trist att ha dåligt samvete över att sjuksriva sig från jobbet. Jag vet att de andra har sjukt mycket att göra, och jag vet att ingen har tid att backa upp för mig när jag är borta - vi var kort om folk redan innan denna sjuka slog mig! Jag har varit borta nästan hela veckan.

Och jag är orolig inför söndag. Jag har varit så sjukt pepp på att gå finalen i UIC! Jag vill jag vill jag vill. Men nu är jag inte lika säker på att jag kommer att klara det. I värsta fall får jag sitta i publiken och hurra så gott jag kan. Men fram tills dess blir det mer sängliggandes och vila. Usch!

Jag gick hem från jobbet idag efter bara några timmar. Kände mig som en påse sopor ungefär. Det är så mycket att göra på jobbet och flera borta redan så jag får dåligt samvete, men samtidigt kan jag ju inte hjälpa om jag blir sjuk. Det är kanske inte jätteförvånande att jag blivit det heller, det verkar gå runt på vårat jobb och med vår dåliga ventilation sprids det snabbt. Jag gissar att det är det jag ska skylla på i alla fall.

Ellis mamma har skickat oss tröjor hon har stickat. Så jävla snällt! Och inte nog med det, hon var fin nog att packa med ett gäng med Djúpur. Vem är avundsjuk?!

Idag har sista gruppspelsmatchen i UIC - Ultimate Impro Championship, gått av stapeln. Emma, Anton, Petra och jag representerade Rattle och möttes av de forna mästarna och formidabla improvisatörerna i Team Krasnapolsky. Efter en jättejämn match stod dock vi som vinnare, och har därmed spelat oss in i final! Nästa söndag möter vi gbgimpro i en extra lång match, och hoppas på hög stämning hos en stor publik. Så jävla skoj!

Förresten har Rattle nu startat en blogg, där det rapporteras om våra senaste förehavanden och kommande tokigheter. Bloggen kan ni hitta här.

Det är vår idag! Solen värmer på riktigt, och folk på stan står helt stilla och bara stirrar upp mot himlen. Så jävla gött.

Elli och jag kom precis hem från en sväng på staden. Käkat lunch och gått i affärer. Spenderat Ellis presentkort och gått på Bolaget. I kväll ska jag på 30-årsfest hos Rattle-Sofia, och Elli ska på schlagerpartaj hos Jakob. Stereotypt? Ja, lite den. Men på tal om Rattle hade vi ett sjukt fint gig på Café KoM igår! Fullt och glatt och mitt lag vann. Vad mer kan man be om undrar jag?

Jag skulle vilja be om en kopp kaffe, nu när jag tänker efter.

Jag är hemma ensam. Promenerar fram och tillbaka i köket, slår mig ner vid Spike och lyssnar på Säkert! samtidigt som jag donar med mat. Jag lagar ganska god mat i kväll. Jag kommer att känna mig lite nöjd när jag äter min lax framför TVn och säga till mig själv att det var bra att det bara fanns lax hemma. Jag har inte orkat gå till affären. Allt är precis som vanligt. Förutom att Elli är borta på kurs med Facket, vilket gör att jag måste laga min mat själv. Förutom att Elli är borta på kurs med Facket, vilket gör att jag måste äta min middag framför TVn ensam. Förutom att Elli är borta på kurs med Facket, så jag inte kan kyssa honom och säga att det är vår årsdag idag och att jag älskar honom.

Har just bokat resa till Malaga i maj. Elli, jag och hans syster Anna tar en veckas ledigt och chillar i lyxhuset. HOLLA!

I går fyllde Jakob år, så det festade vi för. Utång med trevliga människor på ett tråkigt ställe och klockan blev ganska mycket när jag till slut promenerade hem. Några timmars sömn senare vaknade jag upp med en smärre bakfylla och igengrusade ögon. Vaknade så sakta till liv och for sedan in till stan. Towe var snäll och gjorde mig sällskap till visningen. Det var inte så värst mycket folk men det kändes som om den uppskattades. Efteråt ställdes diverse frågor som jag förväntades svara på. Det var ganska jobbigt. Jag pratar gärna om filmen, men jag var inte alls förberedd på att bli utfrågad sådär. Det tyder väl förvisso på att de var nyfikna, men jag kände ändå att jag hellre hade låtit Mikael svara på frågorna. Han är i Istanbull och göttar sig i stället.

I kväll är det inflyttningsfest hos Charlie! Jag måste nog sova en stund innan dess.

Det ska bli min nya beteckning: CIMS det klingar väl fint? ;-)
Nej men skämt åsido, jag fick precis sjukt roliga nyheter! Något börjar, något tar slut ska ha sin första utlandsvisning! I april, i Bern, Schweiz! Det fina är att produktionsbolaget har inte ens börjat skicka ut filmen ännu, utan denna visning sker helt och hållet för att arrangörerna av GIFF (Gothenburg International Film Festival, där vi hade premiär - remember?) diggat filmen så mycket.

Och nu på lördag ska filmen visas på Stadsbiblioteket här i stan. Regissören är utomlands och har bett mig gå dit och presentera den. Jag lär få ducka för groupies och paparazzis. CIMS. Lite den. ;-)

Nej, det blev inget hemmaliggande för mig. Redan idag var vi tillbaka på jobbet i vanlig ordning, med massor att göra för att hinna ikapp en förlorad dag som föregåtts av helg. Smått galet vissa stunder. Jag är helt slut i huvudet nu.

Elli, Peter och jag kom just hem efter att ha varit och sett Avatar. Elli har tjatat i månader att han vill se den men själv har jag inte alls varit intresserad. Jag var ganska skeptisk när vi satte oss i salongen, men bestämde mig för att ge den en chans. Den var ganska grym. Sjukt snygg! Tyvärr var den för lång, men utöver det var den helt klart sevärd. Se den på bio, för den visuella upplevelsen var vad som gjorde't.

Maaaaaaaaaaaat nu!

Ni läser kanske inte GP? Då skulle ni sett det här. Det blev en rätt kort måndagmorgon på jobbet. Destå längre tid tog det innan vi fick svar huruvida vi skulle få gå hem, eller om vi skulle in igen senare eller kanske flyttas till andra lokaler. Hemma är jag nu, men huruvida jag kommer tillbaka till jobbet de närmsta dagarna eller ej, det vet jag inte än.