Sista veckan på terminen har börjat och jag är hemma sjuk. Gick hem efter Voice-lektionen i går och känner mig sänkt. Trist att missa skoltid nu, men samtidigt bättre att det kom nu när jag är klar med de flesta uppgifterna snarare än när jag varit mitt uppe i plugg. Jag kurerar mig genom att sova, dricka mycket vatten och äta glass. För glass ska man äta när man är sjuk, så är det bara. Har dragit ner massa på cigaretterna också.

Tack alla för era fina ord! Glad att så många tyckte om Banga inte. Missade ni den eller vill se om, så finns den på SVT Play här.

Var på bio i går kväll och såg skräck/slasher/komedin "The Cabin in the Woods" av Drew Goddard och min husgud Joss Whedon. Riktigt bra faktiskt! Älskar deras stil, att det alltid går att hitta humor i de mest knasiga situationer. Jag gillar ju inte skräckfilm egentligen, men detta var mer än bara en skräckis.

Hej gott folk! Här har helgen börjat, och med sig hade den ett regnoväder. Jävlar vad det öste ner när jag vaknade i dag! Riktigt monsunregn verkligen och med mycket åska! Nu har det lugnat ner sig något, men jag känner mig ändå inte frestad att gå ut. Tog i stället tillfället i akt och kirrade smutstvätten. Ett par vändor till tvättstugan och nu är allt klart och hänger på tork här i lägenheten.

I kväll ska jag till skolan för att titta på andraåringarna som har sin slutproduktion. Vet ingenting om pjäsen men känner ett par av skådespelarna, så man måste ju dit och se. Ryktet säger att det ska festas efteråt och känner jag mig själv rätt så hakar jag på på ett par öl. Jag har inget särskilt planerat annars för helgen, bara plugg. En scen för Technique och en karaktär för Movement.

I övrigt är jag glad! I maj kommer jag att åka på blixtvisit hem till Sverige för att gå på min kusins bröllop och jag längtar massor. Förutom Elsa, som jag träffade i december, så har jag inte sett min familj sedan oktober! Det är ett halvår sedan. Nästan skrämmande länge. Men som sagt, om några veckor smäller det!

Ja ni mina vänner, jag är den förste att säga att jag är urusel på att blogga. Anledningen är mest att jag känner att jag inte har något alls att säga här. Att blogga om skolan känns meningslöst, för om man inte är där är det svårt att förstå vad som faktiskt händer för att återberätta gör det liksom inte rättvisa. Det låter bara trist. Och det skulle ju vara som om jag, när jag bodde i Göteborg, skulle blogga om mitt jobb på kontoret varje dag. Hur spännande känns det? Och eftersom jag spenderar i princip all min tid i eller omkring skolan, så tänker jag att det inte finns något annat att dela med mig av på bloggen.

Det jag ligger och grubblar på nu är i alla fall hur mycket jag saknar min familj. Främst för att det är påsk och att nu i dag fyller mina pluttigaste småbröder hela 19 år! Så vetskapen att alla kommer att samlas gör det lite ledsamt att vara så långt långt borta. Jag älskar att vara här, det gör jag verkligen, men vissa stunder är det kämpigt att inte kunna finnas där för min familj. Då känner jag mig självisk som har lämnat allt och bara dragit.