Jag vill att imorgon kommer nu. Är nu. Jag ska ju gifta mig och skaffa husdjur.

Syrran, du har skämt bort mig big time. Fan vad dyrt det är att klippa sig! I alla fall på salongen 20 meter från mitt hem. Jag ser ut som en människa igen, förvisso, men det finns ju gränser för vad mänsklighet får kosta.

Fick just samtal från Ronja, som meddelade att hon kommer ner på fredag och stannar i princip hur länge hon och jag vill! Då ska vi dricka öl, och hon ska berätta om sin tripp till New York hon just kom hem ifrån. Känner jag henne rätt så spenderade hon åtminstone en vecka åt att leka Carrie Bradshaw, och strutta runt på Manhattan i fabulösa skor.

Fler stockholmare borde besöka mig, och hör sen.

I eftermiddag ska den bort! Min hemska hjälm av hår som sitter på mitt huvud ska avlägsnas, och istället kommer en vackert snidad frilla träda fram. Detta är då om frisören i vårat kvarter har nån ledig tid. Håll tummarna, så lägger jag in en bild på det kommande mästerverket så snart det är färdigt.

Fast det kan komma att dröja tills dess att Elli och jag är klara med storstädningen.

Inte bara min, utan Facebook. Håller på att tjattra med gamla gymnaster från back in the days. Sjukt kul! TGF ain't nothin' to fuck with!

Tillbaka nu, efter helgens ledighet från både jobb och blogg. Jag tycker det är så skönt att skita i att blogga, men så fort jag sätter igång igen tycker jag det är kul; jag älskar att spy ur mig mer eller mindre ointressant blaj.

Elli och jag lekte räddare i nöden nu i helgen, då Anton låste ut sig från sin lägenhet. Det har bara varit trevligt, att vara tre stycken framför TVn och vid matbordet (läs: soffbordet). Vi var även på muséum, Anton och jag, och lekte finkulturella.

Nu skulle jag ha varit ledig idag, men Marcel är sjuk och gav mig chansen att tjäna lite väl eftertraktade pengar. Fy fan för att pröjsa räkningar, jag säger då det. Jag skulle ljuga om jag sa att högre lön inte är en av anledningarna till att jag vill ha nytt jobb. På tal om det ska jag söka vidare nu ikväll, för jag lär ha tid nu när jag sitter i butiken.

Himlen är fortfarande kvar, och från och med i eftermiddag är jag ledig att avnjuta det! Det är något heligt över helgledighet, det kan man inte förneka. Jag tänkte i vanlig ordning passa på att göra så lite som möjligt. På sin höjd städa lägenheten och klippa håret; jag ser återigen ut som något som blivit överkört och lämnat vid vägkanten.

Ser inte direkt fram emot att gå på banken i eftermiddag, eftersom det lär vara knökfullt nu i löningstid. Men det är bara att hålla tankarna på att det är helg - och backa upp tankarna med bra musik i iPoden.

Jag gick in på ICA Focus för att köpa lite Ben&Jerry's till mig och sötnos, och vad finner jag om inte Half Baked! Har letat efter denna två dar nu! Jag svävar på små rosa moln just nu. Baby you got it all!

Jag har varit på auktion! Min första riktiga auktion. Jonnas Skåne-Emma ringde mig, just när jag var i färd att lämna jobbet, och undrade om jag ville göra henne sällskap; hon hade planer på att ropa in en gitarr.

Fan vad dyrt allt var. Fanns inte så mycket häftiga saker till att börja med, och sedan var utropspriset löjligt högt. Jag tänkte buda på en DVD-spelare, eftersom våran här hemma börjat bli knagglig, men priset skulle snabbt visa sig rusa upp i över 300 och det får man ju för fan en ny för. Needless to say blev Emma utan gitarr - priserna var över 500 spänn!

Men ändock - jag har varit på min första auktion, och jag känner mig vuxen och cool!

Det kändes bra att få leka av sig lite igår. Fyra nykomlingar slöt upp, så vi blev ett litet gäng.

Vädret är så gott som det kan vara även idag, ser jag. Jag sitter fast i bunkern som vanligt, men idag får jag i alla fall sälskap av le boss. Frankylicious bör vara här i tid för lunch - som han bjuder på. Hade ju kunnat vara värre.

Jag är kär i Katee och Joshua. På riktigt. Jag ska gifta mig med dem. Och Twitch ska jag ha som husdjur.

Utanför körde just ett bögpar förbi i en nedcabbad gammal Merca. Jag vet att de var bögar eftersom det syntes så väl att de kämpade stenhårt för att förneka den kommande 50-årsdagen. Färgat hår, solariebränd hud och ett lager smink. Sen har jag kanske en sån där beryktad gaydar också, jag vet inte. Hursom, de körde alltså förbi i sin nedcabbade Merca, för att njuta av vädret gissar jag - solen skiner ju och himlen är klar. Men det är ju kallt, så de var påpälsade som sjutton, naturligtvis. De såg verkligen jättefåniga ut. Men jag ville bara säga att jag faktiskt förstår dem. Jag tycker också att det är lockande att streta emot höstens intåg in i det sista.

Snart är istiden här, barn. Vem vill hålla mig i handen?

Vilket grymt väder! Och så sitter man inne, det är ju synd. Men jag tänkte att jag ändå kanske kan promenera till teatern i Almedal senare. Lek-improonsdagarna drar nämligen igång idag! Det känns som en halv evighet sen. Hoppas att Charlie gör mig sällskap, och att kanske några nya ansikten vågar sig dit.

Trots motgångar med tvättstugan har jag lyckats ordna så att i alla fall våra kalsonger och strumpor blir rena tills dess att jag kommer hem från jobbet. Jag får dras med att gå i obekväma jeans och urtvättade T-shirts en vecka. But still - who's da man?

Såg just att bloggen av någon anledning ligger nere för tillfället. Får se om det här inlägget publiceras.

Såhär såg Charlie, Saina och Yuki ut i söndags, på Kelly's. Vi fick senare sällskap av Siri och Elli, men de fastnade inte på bild.

Tvättiden var igår kväll. Nu finns ingen tid den närmsta veckan. Jag har inga rena kalsonger kvar. Ska man köra en Pölsa och diska kläderna?

Nu har jag choklad i alla fall.

Mitt horoskop stämde - jag har råkat i gräl idag. Jag grälar med internetuppkopplingen. Den är så dålig att jag blir helt oroväckande arg. Jag vill skrika hysteriskt, och kasta fittdatorn i väggen. Jag känner mig som en sjukt trotsig treåring med ADHD, eller nåt. Jag skulle nog behöva lite choklad.

Hoppas fanimej att inte Ellis horoskop stämmer också. För i så fall ska vi göra slut idag.

De fortsätter att göra allting så underligt, mina drömmar. I natt drömde jag att jag for iväg till London, för att hälsa på Peter. Utan Frida, vilket gav mig jättedåligt samvete. Väl där promenerade vi runt i en stor omöblerad villa som kallades Picadilly Circus. Där fanns massa jobbiga ungdomar, som jag bara visste bodde på barnhem. En utav dem ville fäktas med mig, men det ville inte jag.

Sedan begav sig Peter hem till sig, och jag gick till mitt hotell. Det var en stor, nästintill omöblerad villa, som hetter Picadilly Circus. Det fanns en uteplats uppe på tredje våningen, och där träffade jag Lill-Linus, Pontus och Tobbe. De drack öl, och jag gjorde dem sällskap. Lite senare börjar Linus och jag (som vanligt?) att bråka en massa. Och han vill slåss, men det vill inte jag. Jag säger att jag ska gå till mitt rum och sova, och att vi får ses igen i morgon.

Mitt rum ligger i källaren, och är egentligen inte ett rum. För att komma in i rummet, som bara är en säng med väggar, måste man klättra några meter, och av att klättra på trappstegen får man stickor.
  När jag lagt mig kommer Tobbe och Linus och ska slita ut mig ur mitt skrymsle. Vi måste ut och dricka öl tydligen. Linus är fortfarande arg, och jag vaknar tack och lov.

Det har just tagit mig närmare två timmar att titta på ett 20 minuter långt avsnitt av Will & Grace. Så skoj är uppkopplingen idag.

Har förresten just sökt jobb som sljare på IKEAs badrumsavdelning. Kanske inte världens roligaste, men vem vet...

Ylva, ska vi dejta eller? Hur blir det?

Så har ännu en måndagkväll i porrisen påbörjats. Uppkopplingen är som vanligt väldigt ostadig så det ska bli spännande att se om jag drabbas av några vansinnesutbrott under kvällen eller ej. Jag har ju en bok här också, så jag bör ju överleva. Om kunderna är snälla, vill säga.

De senaste dagarna har jag drömt seriöst skitskumma drömmar. Och de har inte varit särskilt trevliga, utan har mest haft att göra med ångestframkallande saker och tårar. Det skulle jag hellre vara utan.

Faktiskt så fick jag sen lite eld i baken och påbörjade jobbsök. Laddade upp ett CV till IKEA bland annat. Tyvärr hade de ingen tjänst just nu förrutom ett helgjobb i restaurangens disk.

Och så har Charlie hört av sig. Hon och Saina ska till Kelly's med Yuki, och ville ha extra sällskap. Vem är jag att neka dem lite kvalitetstid med little old me? Misströsta ej, mina flator, er favorit är på ingång!

Jag har verkligen börjat älska söndagar. Sova hur länge man vill, äta frukost framför TVn, och sen... ingenting. Visst träffar jag Rattle ibland, men som idag när ingenting är inbokad behöver jag inte ens gå utanför dörrn! Lovin' it.

Ligger i sängen med mjukisbrallor och glor på Will & Grace. Vilket kanske är lite väl klyschigt, but hey - det hade ju kunnat vara värre.

Du är så speciell att du inte ens har ett namn. Du har besparat mig så många tårar och vansinnesutbrott. Alla borde ha en vän som du - jag älskar dig!

Geez, dan har verkligen bara svischat förbi! Jag var på jobbet, fick besök av bossen och dennes kille. Sen lunch. Märka lite film. Kaffe och bulle. Hem. Halvsova. Hämtas av Elli, åka till IKEA och handla present till 30-årsfödelsedagsbarnet (ord?) som har kalas i morgon. Till ICA, handla middag. Hem. Laga middag och lyssna på The Streets.

Allt i ett enda svisch.

Chefen är påväg hit, så ni kan nog gissa er till hur min morgon såg ut. Den här gången har han med sig sin kille, som tydligen ska leka elektriker. Det är nog bra, för allt elektroniskt och teknologiskt i denna bunker har en förmåga att gå kaputt. Nåt måste ju vara vajsing, med andra ord.

Berättelsen om Fred - en sexåring som funderar över livet, och har en mamma som kanske dricker lite för mycket. Pappa var tydligen rockstjärna en gång i tiden, men är nu tydligen i State Pen. (vad det nu är för något). Fred är kär i Judy, som tyvärr inte känner samma sak. Bäst tycker Fred om grannens ekorrar, och katten med rabies.

Se första avsnittet här. Det bästa jag sett sedan Horrible People.

I dag fyller min syster Elin 28 bast! Vore det inte för att jag är kass på att baka, så hade jag gjort en sån här till dig:

Ja jag vet, jag upprepar mig, men hösten är verkligen här nu. Jag sitter på jobbet och fryser! Och ja, jag jobbar inomhus! Så framöver måste jag alltså ha på mig tjocktröja på jobbet, och det suger ju för med tjocktröja känner man (jag) sig (mig) så kvävd. Jag tänkte att jag kunde värma mig lite genom att dricka kaffe, men nu har jag druckit så mycket att magen säger nej till fler koppar.

Skämtar ni att närminnet är av teflon? Så fort jag ska logga in nånstans, så får jag svaret "Du angav felaktigt lösenord", och varje gång blir jag irriterad och testar likförbannat samma lösenord tre gånger till. Innan det slår mig att jag var superduktig och bytte till ett mer säkert. Ett jag inte använt överallt i 8 års tid. Till och med när jag skulle logga in här för att skriva av mig så tog det stopp vid inloggningen. Jeez.

Fan, jag hade helt glömt att nya The Streets-plattan släppts! Nu måste jag ju gå och handla efter jobbet, med andra ord.

Jag har hunnit med rätt mycket idag ändå. För att vara tisdag åtminstone. Jobb, disk, demonstration mot FRA, glo på Legally blonde och hinna med halva So you think you can dance. Inte illa pinkat om jag får säga't själv.

Nu har jag varit duktig och ändrat lösenord på alla mina konton. Jösses vad mycket grejer man sajnat upp för egentligen! Communitys och mailkonton och stageannonser och bloggar och allt. Men jag har varit noggrann, och till och med skaffat ett säkert ett, innehållandes både bokstäver och siffror. Det ni.

Nu är hösten är på riktigt, och snart är det oktober. En sak som slog mig i morse, medan jag småstressade för att komma iväg i tid, är att jag typ per automatik har skyndat på det där höstiga. Jag är inget fan av de kalla årstiderna - det är ju mest bara kallt och blött och deppigt. Och så kommer jag på mig själv med att planera ett inköp av vantar och halsduk, samtidigt som jag lyssnar på vemodig Frida Hyvönen på iPoden. Skiter man sig själv i näven, eller vadå?

Jag gillar ju Frida Hyvönen, och vantar och halsduk kan ju vara kul... men borde jag inte slåss med näbb och klor för att bevara sommarkänslorna så länge det bara går?

Kände att det var lika bra att lämna bloggen en stund. Eftersom jag inte kände någon som helst lust att skriva, så verkade det bara dumt att skriva något som var fullständigt meningslöst. Inte för att min blogg någonsin varit betydelsefull, eller haft överdrivet mycket viktiga saker att säga, men ändå - ni fattar poängen.

Det jag kan meddela nu är att jag fått veta att filmen inte blir av. Jag hade inte hört av dem sedan jag filmade sist, vilket var i mitten av augusti. Så igår, när jag var ute och drack öl, så stöter jag ihop med regissören. "Jag har news for you!" menade han. "Vi satsar på nästa sommar i stället!"

Så med andra ord blir det ingen film för mig. Känns inte så pepp att lägga nåt på is så länge för att sedan ta upp det igen. Nåväl, jag är inte depp för det. Känns mest skönt att äntligen få veta hur det blir, för det har varit ett frågetecken så länge nu.

Eftersom filmen inte tar upp schematid längre, känns det skönt att helt kunna koncentrera mig på Rattle. Vi har haft både höstpremiär och intensivspelande. Mycket skoj att vänta framöver också, så se till att kolla hemsidan ofta.