Jolå satte... nog är det söndag alltid. Jag känner mig knappt sjuk längre, bara halsen som bråkar, men det gör nästan detsamma när det är såhär grått och blött ute. Man blir liksom lite blaha blaha i vilket fall.

Elli har just varit på IKEA och fixat spots till hallen. Jag tror att vi snart kommer att börja få det riktigt fint i lägenheten. Jag tror på den nu, det gjorde jag inte tidigare. Alla brister och tråkigheter går ju faktiskt att förändra. Det handlar väl egentligen bara om att förstå att det faktiskt kommer att ta en hel del tid (och pengar!) innan det blir perfekt. Och när man lagt ner så mycket på ett projekt, så blir ju utdelningen så mycket bättre. Man uppskattar det mer.

På Rattleträffen i dag fick vi veta att vi inte var så värst välkomna i lokalen längre. Några småsnoffsiga teaterhögskoleelever ville mena att deras slutprojekt var bra mycket viktigare. Mig övertygade de inte.