Hej jag heter Linus och jag har inte bloggat på en halv evighet. What up yo?

Det eviga knegandet har tagit ut sin rätt - jag känner mig sliten. Det är samtidigt skitkul att ha nåt nytt att göra, och faktiskt känns det skönt att jobba på samma tider som herr Svensson. Och att ha kollegor, arbetsfri lunch och fikaraster - spännande! Riktigt intressant att få studera vanliga dödliga på så nära håll.

Jag tror att jag bestämt mig för att komma tillbaka till Om Linus på riktigt nu. Igår kväll var jag inte alls på topp. Massa undertryckt stress letade sig upp till ytan och golvade mig rätt duktigt. Jag tror att jag behöver min ventil här på bloggen för att reda ut vad jag tänker och känner, stora som små funderingar och känslor.

Så välkomna mig nu tillbaka, och skicka gärna en virtuell kram.