Tack och lov ringde syrran och väckte mig i morse. Fem minuter över 10 (m.a.o. fem minuter efter att butiken ska ha slagit upp sina dörrar för dagen) slog jag upp mina ögon och kände stressen skölja över mig som den morgondusch jag inte hann med. En jävla tur att hon ringde, annars hade jag nog legat och slumrat fortfarande. Positivt är ju också att jag nu bara bor ett stenkast från jobbet, och kunde komma hit på under tio minuter.

Och när jag ändå har syrran i tankarna! Gissa vem som skickat ner gamla kort från tidig barndom, samt en DVD-skiva fullproppad med filmer från samma era? Tack Elsa, jag blev verkligen sjukt glad! Det må ha varit på Ellis begäran (sneaky bastard), men det var fint att du gjorde det. Du är också fett sneaky förresten.